Veronika

Bläääää!
Vilken ångest jag får!
Jag vill så gärna få allt att funka.
Tjej grej att fixa saker som egentligen inte går att fixa?
När ska man ge upp och gå åt andra hållet?

Jag känner mig utnyttjad och spelad som om det vore ett jävla spel, men samtidigt så får du mig att må bra.
Hur i helvete går det ihop sig?

Vilket deppigt inlägg det här blev.
Men det blir bättre när man släpper ut allt?