Ensamhet - Tvåsamhet

Idag när jag va på väg till stallet så tänkte jag på att jag
har alltid vart en ensamvarg.
När jag va liten hos min dagmamma i skolan privat osv.
Jag kan umgås och vara social med folk men jag störs inte av att vara själv.
Jag tycker det är skönt.
När jag va liten låste jag in mig för att få leka själv.
Är man fler så ska fler ha sin vilja igenom och då blir det mindre som jag vill.

Jag kommer nog alltid vara ensam.
Jag trivs med det, så länge man har sina vänner och
något som man tycker om så spelar det väl ingen roll?
Allt är så mkt lättare när man är själv och får bestämma vad man vill och inte vill.
Sure man bestämmer väl fortfarande över sitt liv om man är två
Men man måste alltid väga in den andras känslor så den inte blir sårad osv.
Bara massa krongel.
Jag är för egoistisk för det.
Kanske när jag är 70+ på ett ålderdomshem?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0