On my own


Jag kan inte förstå hur jag kan vara så bra på att stänga av känslor.
Det är lite läskigt hur lätt jag har för det ibland,
men när jag verkligen vill kunna det så funkar det inte.
Gaaah!
Jag förstår inte varför det här ska hända mig.
Blir förbannad.


Men nu finns det iaf ingen återvändo.
Så jag får allt se till att hitta knappen och stänga av.
Det skulle verkligen vara det bästa.


"Ligger i min säng och tänker på tiden
och svaret jag får efter alla dessa stunder av saknad,
Jag bär hela livet inom mig, tiden är som ett hav i mig"



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0